|
Frågor Uppvärmning i hus finns överallt och detta är från Energirådgivningen som 27 kommuner ställt samma.
Jag har en oljepanna som jag vill ersätta med något bättre. Vad ska jag välja? Det finns flera alternativ till uppvärmning med oljepanna som kan vara intressanta att titta närmare på. Exempelvis:
- Fjärrvärme
- Pellets
- Bergvärmepump
- Luftvattenvärmepump
- Bioeldningsolja
Vilket som passar bäst för ditt hus beror på en rad faktorer och därför varierar det från hus till hus.
För att man ska kunna få tillgång till fjärrvärme krävs att det finns fjärrvärmeledningar i närheten. Genom att ta kontakt med det bolag som sköter fjärrvärmen i din kommun kan du få svar på om de kan erbjuda dig en anslutning och vilka kostnader det medför. Välj kommun i högerkolumnen för information om ditt fjärrvärmebolag.
Pellets är ett biobränsle som både är betydligt billigare än olja och bättre ur miljösynpunkt. Pellets kan eldas automatiskt i en pelletspanna eller genom att man i befintlig oljepanna byter ut oljebrännaren mot en pelletsbrännare.
En värmepump som hämtar värmen från berggrunden eller från uteluften ger låga energikostnader men investeringskostnaden är relativt hög.
Bioeldningsolja framställs främst ur raps och kan med en mindre anpassning ofta eldas i den gamla oljepannan.
Du hittar mer fakta om de olika alternativen i våra faktablad.
Bergvärmepump, är det bra?
En bergvärmepump kan bidra till att hålla energianvändningen på en låg nivå men investeringskostnaden är hög. Lönsamheten blir därför bättre i hus som använder förhållandevis mycket energi för uppvärmning.
Om du idag har en elpanna påverkas inte andra funktioner i huset nämnvärt medan förändringarna i huset kan bli omfattande om du idag eldar med olja. När spillvärmen från oljepannan försvinner blir pannrummet och murstocken kallare. Därför kan du behöva installera en ny radiator i pannrummet. Om huset har så kallad självdragsventilation har den varma murstocken hjälpt till att hålla igång ventilationen i huset. Den varma murstocken har också hjälpt till med att hålla vinden torr så det är bra att kontrollera att inga fuktskador uppstår på vinden, detta är speciellt viktigt om du har tilläggsisolerat vinden.
Läs mer i vårt faktablad om bergvärmepumpar.
Hur stor bergvärmepump behöver jag? Vad kan jag spara? Huset förbrukar idag 35 000 kWh el.
Om vi utgår från att hushållselen svarar för 5 000 kWh kvarstår 30 000 kWh som går till husets uppvärmning och tappvarmvatten. Husets effektbehov kan då beräknas vara ca 15 kW. Värmepumpen dimensioneras ofta för att klara 50-75 % av effektbehovet, dvs ca 7-11 kW.
Normalt halveras den totala elförbrukningen när du byter från en elpanna till en bergvärmepump. För att få optimal besparing måste pumpen vara rätt installerad och samtliga inställningar för exempelvis radiatorventiler, framledningstemperatur och hastighet på cirkulationspumpar vara korrekta. Detta kräver att man som husägare är aktiv och följer upp förbrukningen och själv gör olika justeringar. Ett sätt att grovt se vilken besparing värmepumpen ger är att under ett dygn stänga av kompressorn och bara värma huset med elpatronen och sedan jämföra med ett likvärdigt dygn med kompressorn igång.
Lönar det sig med luft-luft värmepump? Huset har direktelvärme och förbrukar 20 000 kWh el och pumpen kostar 25 000 kr att få på plats.
Om vi antar att hushållsel och varmvatten svarar för ca 5 000 kWh vardera återstår 10 000 kWh som går åt för att värma huset. Värmepumpen kan ge en besparing på ca 30-50 % vilket motsvarar ca 4 000 kWh/år. En förutsättning är att huset har en öppen planlösning och att värmepumpen placeras så att värmen kan spridas i huset. Med ett elpris på 1,30 kr/kWh (mars 2009) sparar man då in ca 5 200 kr per år. Det innebär att investeringen är intjänad på ca 5 år.
Jag har en frånluftsfläkt som blåser ut varmluft från huset. Hur kan jag ta tillvara på värmen?
Ca 20 procent av all energi som tillförs huset går ut med ventilationsluften. För ett elvärmt hus med 25 000 kWh total elanvändning innebär detta ca 5 000 kWh/år. Med ett elpris på 1,30 kr/kWh medför det en kostnad på ca 6 500 kr/år. Det finns två olika sätt att ta tillvara energin i frånluften som passar för villor med mekanisk frånluft.
1.Installera ett till- och frånluftsaggregat med värmeåtervinning (FTX-aggregat).
Verkningsgraden för återvinningen beräknas vara mellan 50 och 80 %, beroende på typ av aggregat, vilket innebär en besparing på ca 3 000 kWh/år. Ett FTX-aggregat kostar ca 20 000 kr men den stora kostnaden är för tilluftskanal och installation. En fördel är att klimatet i huset brukar upplevas som bättre när tilluften är förvärmd.
2.Installera en frånluftsvärmepump
Genom att installera en frånluftsvärmepump kan man ta till vara värmen i frånluften för att bereda tappvarmvatten och ofta även för att värma huset. Man kan räkna med en minskad energiförbrukning med 3 000 kWh/år för en frånluftsvärmepump som enbart värmer tappvarmvattnet och ca 6000 - 8 000 kWh/år för en frånluftsvärmepump som både värmer huset och tappvarmvattnet. Det finns även nyutvecklade frånluftsvärmepumpar som kan minska energianvändningen betydligt mer. Detta åstadkoms bland annat att genom att frånluften kyls avsevärt mer än normalt. En frånluftsvärmepump kostar ca 20 000 till 45 000 kr utan installation. Värmen till huset kan distribueras antingen via ventilationskanaler eller via ett vattenburet värmesystem.
Byta från olja till pellets, är det bra?
Ja, eftersom pellets är ett biobränsle är det bättre än olja ur miljösynpunkt och är dessutom billigare än olja.
Om pannan är i bra skick kan du ersätta oljebrännaren med en pelletsbrännare. En pelletsbrännare med skruv kostar från 17 000 kr. Därtill behöver du ett förråd där kostnaden varierar kraftigt beroende på hur stort det ska vara och hur mycket arbete du kan göra på egen hand.
Om man har möjlighet att ordna ett förråd som tar emot minst 3 ton (ca 4,5 m3) pellets kan man köpa pellets i bulk, dvs från en tankbil som blåser pelletsen direkt in i förrådet. Det är det enklaste och billigaste sättet att hantera pellets. Priset ligger då runt 60 öre/kWh jämfört med oljan ca 1,30 kr/kWh (jan 09, inkl. verkningsgrad).
Om man bygger ett mindre förråd kan man köpa pellets i säckar som levereras på pall. Priset varierar beroende på fraktavstånd, tillverkare och hur mycket man köper på en gång men ligger runt 75 öre/kWh (mars 09, inkl. verkningsgrad). Läs mer i vårt faktablad om pellets.
Hur mycket energi finns i 1 m3 ved?
Det finns flera olika sätt att beräkna vedens volym. En vedeldare menar oftast en kubikmeter travad ved. Hur stor vedmassa som finns i denna kubikmeter beror på vedens kvalitet och hur väl den är travad. Man brukar räkna med att god björkved d.v.s. rak och nästan jämntjock, har ett värmevärde på ca 1 000 – 1 500 kWh per travad kubikmeter Hur mycket energi som kommer huset tillgodo beror på hur du eldar den. Verkningsgraden i en vedpanna är ca 70-85 % och i en braskamin ca 65-80 %.
Hur mycket energi innehåller pellets och vad kostar pellets?
Pellets innehåller mellan 4 700 och 4 900 kWh per ton. Hur mycket av den energin som kommer huset till godo beror på pannanläggningens egenskaper. De bästa pelletspannorna har en verkningsgrad på 85-90 %, vilket innebär att man får ut ca 4 100 kWh per ton i värme till huset. Ett ton pellets kostar mellan 2 500 och 3 100 kr/ton vilket ger ett energi pris på mellan 60-80 öre/kWh. Variationerna i pris beror bla på om man köper i bulk eller i småsäckar.
Jag har en kombipanna, vilket är billigast, el eller olja?
Kostnaden för olja beror bl a på din pannas verkningsgrad. En ny panna har en verkningsgrad på ca 85 % medan en gammal panna kan ha en verkningsgrad på 70 %. Vi antar att pannan har en verkningsgrad på 80 % (uppskattningsvis är ca 10 % rökgasförluster och ca 10 % strålningsförluster från panna mm).
En kubikmeter olja innehåller 9 980 kWh och vid 80 % verkningsgrad kommer därför 7 984 kWh huset till godo. Med ett oljepris på 10 100 kr/m3 (jan 2009), så kostar varje kWh ungefär 1,30 kr.
Elpriset beror på ditt elavtal men kan ligga runt 1,30 kr/kWh (jan 2009) inklusive nätavgiften (beroende av vilken nätägare som ditt område tilllhör). För de flesta är det därmed billigast att använda el i kombipannan.
Jag har direktverkande el. Kan solfångare vara någon för mig?
I hus med direktverkande el kan solvärme med fördel användas för att producera tappvarmvatten under sommarhalvåret. Om hushållet använder 5000 kWh (schablon för villa) för att värma tappvarmvatten varje år kan solen stå för ca hälften av detta. Med ett elpris på 1,30 kr/kWh blir besparingen ca 3 200 kr/år. Att installera ett solvärmesystem för varmvatten i en villa kostar normalt under 30 000kr.
Till solfångarna behöver du en varmvattenberedare med solslinga (dvs. att den kan ta emot värme från solfångaren) på 250-300 liter. Läs mer under om solvärme här och i vårt faktablad.
Det finns även ett bidrag på max 7 500 kr att söka.
Hur stor ackumulatortank behöver jag till min nya vedpanna?
Det beror på vilken panna du väljer men lite grovt bör volymen ligga på ca 2 000 liter för att du ska klara att elda en gång per dygn i en normal villa. På ÄFAB:s hemsida kan du läsa mer om vedeldning och dimensionering av ackumulatortankar.
Mina elelement är dåliga. Ska jag byta till oljefyllda?
Det vanligaste felet på gamla elelement är att bimetalltermostaten fungerar dåligt, vilket gör att elementet knäpper och blir hett och kallt om vartannat. Istället för att byta element kan man installera ett nytt styr- och reglersystem. Det finns centrala system som styr samtliga radiatorer och för enstaka radiatorer finns det elektroniska termostater som monteras på väggen och tar över den gamla termostatens funktion, kostnad ca 500 kr/radiator exkl installation.
Om du bestämt dig för att köpa nya element så är det viktigaste att radiatorn har så kallad elektronisk termostat. Sen är det relativt liten skillnad mellan en oljefylld och en vanlig radiator.
Energimyndigheten har information om elvärme. I Råd & Rön finns ett test på reglersystem. Man måste vara prenumerant för att få tillgång till testet.
Frågor om Effektivisering och Klimatskal
Vad kan man göra för att minska elanvändningen i ett hus med direktverkande elvärme?
Om det inte redan finns ett centralt styr- och reglersystem i huset kan ett sådan installeras. Detta kan spara 5-10 % av elbehovet för värme, beroende på hur mycket medeltemperaturen i huset kan sänkas. Kostnaden för ett sådant system, inkl. installation, är ca 7.000 - 13.000 kr.
Om det finns en skorsten och planlösningen är ganska öppen kan en pelletskamin klara en stor del av värmebehovet. Pelletskaminer finns från 20 000 kr.
En uteluftsvärmepump (komfortvärmepump) kan också vara en lönsam investering. Besparingen kan bli ca 5 000 kWh/år om planlösningen är öppen.
Läs mer i våra faktablad.
Hur mycket värme kan man spara med golvvärme?
I marknadsföringen av golvvärme sägs ofta att man kan sänka inomhustemperaturen och därigenom spara energi. Om detta kan uppfyllas sparas 5 % av värmen för varje grad temperaturen sänks. Men att installera golvvärme i befintliga hus kan ibland vara direkt olämpligt. Installation av golvvärme i hus med betongplatta på mark eller i källare med betonggolv bör undvikas då fuktskador kan uppstå när golvvärmen stängs av sommartid. Golvvärmen kan göra att fukt vandrar i konstruktionen och kan ge skador på ett golvområde med lägre temperatur. I äldre hus är det troligtvis dålig isolering mot mark vilket medför att värmeläckaget från golvvärmesystemet blir stort.
Golvvärmesystem kan ibland vara tröga att reglera vid snabba väderomslag. Värmen som finns lagrad i golvplattan avges trots att tillförseln är avstängd. Resultatet blir att rumstemperaturen blir onödigt hög. Med klinkergolv ovanpå golvvärmen finns också en risk att golvvärmen står på året runt pga att golvet känns kallt.
I nya hus bör isoleringen mot mark vara minst 250 mm för att golvvärme skall vara en effektiv uppvärmningsmetod. Golvvärme i kombination med värmepump är ofta en bra kombination eftersom golvvärme medger låg framledningstemperatur vilket ger bra driftsförhållande för värmepumpen. Fördelar med golvvärme är naturligtvis ökad komfort, men även exempelvis att golv torkar snabbt t ex i hall och badrum. Läs mer om golvvärme i Grundtips för golvvärme (pdf-fil).
Mina tonåringar duschar jämt. Blir jag ruinerad?
En tiominutersdusch om dagen kan kosta upp till 2 000 kr/år. Med snålspolande munstycken på dusch och kranar kan du halvera vattenanvändningen och även kostnaden för varmvattnet.
Jag funderar på att byta fönster. Vilka alternativ finns?
Om du vill förbättra dina fönster energimässigt så finns det flera olika alternativ:
- Du kan byta hela fönsterkonstruktionen mot energieffektiva fönster.
- Du kan byta den innersta rutan mot en tvåglas isolerruta
- Du kan byta den innersta rutan mot ett lågemissionsglas
- Du kan komplettera befintligt fönster med en ”tredje ruta”
Läs mer i vårt faktablad om fönster.
Jag ska tilläggsisolera vinden. Hur tjockt ska jag lägga på?
Energimyndigheten rekommenderar 40 - 50 cm isolering på vinden. Kom ihåg att det är viktigt att vinden är väl ventilerad även efter tilläggsisoleringen. Se till att det blir en luftspalt vid takfoten, dvs mellan isoleringen och yttertaket. De flesta leverantörer av isolering har bra beskrivningar på hur du ska göra. Tänk dock på fuktproblematiken, se "Vilka misstag kan jag göra", nedan.
Hur mycket kan jag spara på att tilläggsisolera på vinden? Idag finns det 15 cm kutterspån och vinden har en yta på 100 m2.
Energirådgivningen har tagit fram ett enkelt program som visar ungefärliga kostnader och hur mycket du kan spara. Gör en beräkning.
15 cm kutterspån isolerar ungefär lika bra som 7 cm mineralullsisolering. Om man lägger på en skiva som är 9,5 cm och en 5 cm tjock matta med papp på ovansidan blir besparingen ca 30 kWh/m2 och år, dvs 3 000 kWh per år. Om man istället lägger på två stycken 9,5 cm skivor och en 5 cm tjock matta med papp på ovansidan blir besparingen ca 50 kWh/m2 och år eller 5 000 kWh per år.
Man skall absolut inte ta bort spånen for de tätar neråt och fungerar som ett fuktskydd. Tar man bort spånen eller torven måste man täta med plast under mineralullen. Det är vidare viktigt att man har god ventilation i bostadsutrymmet så att fuktbelastningen upp mot vinden blir så liten som möjligt.
Då vinden tilläggsisoleras blir det kallare på vinden, men lika mycket fukt tränger upp från bostadsutrymmet. Då måste man se till att den fukten vädras bort från vinden. Därför ska man se till att ventilation av vinden är god när den tilläggsisoleras annars blir det kondens och fuktskador som kan leda till mögelbildning.
Ventilation av vinden kan ske via en springa vid takfoten, ventiler på gavlar eller hål under tegelpannor in till vinden mellan varje takstol försedda med huvar under tegelpannorna (så kallade "mögelstopper") som gör att vinden ventileras utan springa vid takfot. Hålen skall mynna strax ovan mineralullsisoleringen. Man kan även placera sådana mögelstopper vid nock. Då kommer luften in strax ovan mineralullen och smiter ut uppe vid nock.
Vilka misstag kan ske vid tilläggsisolering och tätning?
Tilläggsisolering av vindsbjälklag
Risk finns att vinden inte ventileras tillräckligt om isoleringen täpper till befintliga ventilationsspringor vid takfoten. Vid lösullsisolering ska skivor sättas som hindrar att ventilationsspringorna täcks över. Igensättning kan medföra att fukt kondenseras på vinden med påföljande risk för mögelangrepp.
Riv inte ut träspåns- eller kutterspånsisoleringen om den är torr. Den gamla spånisoleringen fungerar oftast bra under den nya mineralullsisoleringen.
Om diffusionsspärr t ex plastfolie används så ska den ligga allra underst, mot innertaket. Lägg den inte ovanpå den befintliga isoleringen och inte heller ovanpå tilläggsisoleringen. Det viktigaste är emellertid att inte varm fuktig luft från bostadsutrymmet kommer upp till det kalla vindsutrymmet. Då kyls luften ned och risk finns för kondensutfällning med fukt- och mögelproblem som följd. Det är därför viktigt att:
- täta alla genomföringar så att inga springer finns där luften kan tränga sig igenom
- ha ett undertryck i huset. Har man frånluftsventilation har man oftast undertryck. Är huset ventilerat med självdrag, och särskilt om en förbränningspanna har byts till elpanna, fjärrvärme eller värmepump, är det stor risk att man får ett övertryck vid taket.
Invändig tilläggsisolering av fasad
Bör undvikas eftersom väggen blir kallare vilket medför risk för kondens i väggen. Kolla med fackman.
Torpargrund
Täpp inte till ventilationshålen, de sk katthålen, eftersom då kan inte fukten ventileras ut. I en torpargrund kan plastfolie som ligger direkt mot marken minska fuktbelastningen. Det är mycket viktigt att markytan städas från allt organiskt material.
Frågor om Elsparande och Hushållsel
Jag har hört att kylen och frysen drar mest el i hushållet, stämmer det?
Om vi bortser från uppvärmning och varmvatten, som använder allra mest energi, så är kyl och frys riktiga energislukare eftersom de står på jämt. Tänk på att hålla rätt temperatur, -18 grader i frysen och ca +5 i kylen. Damma av baksidan då och då och se till att dörrlisterna är täta. Det lönar sig att köpa energisnåla apparater i A-klass vid utbyte.
Är det verkligen någon idé att byta från vanliga glödlampor till lågenergilampor? Glödlamporna ger ju värme som jag ändå behöver.
Av glödlampas elförbrukning blir ca 95 % värme men hur mycket av denna värme som kommer huset tillgodo beror på flera saker. Exempelvis placering, hur bra radiatorernas termostater är och om lampan används sommartid. Enligt en studie kan ca 50 % av värmen tillgodogöras i ett småhus. Även med hänsyn till att spillvärmen kommer huset tillgodo är lågenergilampor lönsamma att installera.
Om du t.ex har fjärrvärme, värmepump eller pelletsvärme så är det mycket billigare värme än den elvärme som glödlampan ger. Det finns ett värmesystem i huset, låt det sköta värmen och lamporna sköta belysningen. Om du bor i en lägenhet så ingår oftast värmen i hyran.
Lågenergilampor använder bara en femtedel så mycket el som en glödlampa för samma ljusstyrka.
Är det lönsamt att använda lågenergilampor?
Ja. Även om en lågenergilampa är dyrare i inköp så håller den betydligt längre än en glödlampa och den förbrukar mindre energi. Om du ersätter en 60 W glödlampa med en 11 W lågenergilampa sparar du ungefär 600 kr under lågenergilampans livslängd (10 000 timmar), räknat på en elkostnad 1,30 kr/kWh (mars 2009).
Råd&Rön har testat lågenergilampor. Testet visar att en av de billigaste lamporna är riktigt bra. Testet kostar 25 kr för icke prenumeranter.
Idag finns lågenergilampor med liten sockel som passar även i mindre armaturer. Nedan kan du se vilken lågenergilampa du bör välja för att få motsvarande ljusstyrka. | Glödlampa | Lågenergilampa* | | 25 W | 5 W | | 40 W | 7 W | | 60 W | 11 W | | 75 W | 15 W | | 100 W | 20 W |
* Tabellen är ungefärlig och bygger på tillverkarnas uppgifter. Kvaliteten på de olika fabrikaten av lågenergilampor varierar. Praktiska tester visar att lågenergilampans ljusstyrka ofta är något lägre än utlovad.
Omvandlas all spillvärme från apparater och belysning till nyttig värme?
Hur mycket av energiförlusterna som kommer huset till godo skiljer sig mellan olika apparater, deras placering, byggnadens utformning, ventilationssystem samt värmesystemets styrning och reglerfunktion. I genomsnitt kan man räkna med att ca 35 % av apparaternas elanvändning kommer huset till godo i form av värme.
Med ett modernt styr- och reglersystem, (s k mjukelsystem eller komfortelsystem) reagerar elradiatorerna snabbare vid övertemperaturer och därmed kan elförbrukning minskas jämfört med uppvärmning med elradiatorer med gamla bimetalltermostater.
Vi bor i en lägenhet på 3 rok. Vad är normal elförbrukning?
Det är svårt att svara på eftersom alla hushåll är olika. Men någonstans runt 40 kWh/m2 och år eller ca 3 000 kWh/år för en normal 3:a på 75 m2 kan nog användas som genomsnitt. Du kan göra en egen beräkning av din hushållsel här.
Det är dags att byta takbelysning på kontoret. Vad bör vi tänka på för att hålla nere elanvändningen?
I äldre belysningsanläggningar för kontor ligger den installerade effekten ofta på 30-40 W/m2 och genomsnittet i Sverige ligger på 23 W/m2. Med en genomtänkt placeringen av de nya armaturerna är det möjligt att sänka effekten till 10-12 W/m2. Om belysningen är tänd lika länge som tidigare minskar elanvändningen för belysning till en tredjedel. Med närvarogivare som stänger av belysningen när den inte behövs kan elanvändningen minskas ytterligare.
Det är enkelt att själv uppskatta vilken installerad belysningseffekt ni har idag. Kontrollera antalet ljuspunkter och vilken effekt de har (finns tryckt på glödlampor och lysrör) samt lysrörens tändare (5-10 W per lysrör) och dela summan med kontorets yta.
Frågor om Energideklarationer
Jag har hört om något som heter ”energideklaration”. Vad är det?
Från och med 2009 ska småhusägare visa en energideklaration när huset ska säljas. Den ska innehålla en redovisning av husets energianvändning och inomhusmiljö. I deklarationen ska också ges förslag på kostnadseffektiva åtgärder för att minska energibehovet. Läs mer om energideklaration här.
Kan jag förbereda något inför energideklarationen?
Ja, du kan samla in alla uppgifter som har med din byggnads energianvändning att göra. Uppgifterna hittar du på dina fakturor, t.ex. elräkningar, olje-, fjärrvärme- eller pelletsfakturan. Läs mer om energideklaration här.
Varför ska man göra en energideklaration?
Det finns en ny lag om detta, som är ett led i arbetet med att minska energianvändningen i byggnader. Alla EU-länder inför liknande lagar. Byggnader står nämligen för ungefär 40 procent av energianvändningen både inom EU och inom Sverige. Sverige har dessutom ett mål att energianvändningen år 2020 för bostäder och lokaler ska vara 20 procent lägre än den var 1995.
Frågor om Elavtal och Faktura
Jag får högre elräkning efter mätarbytet. Är det något fel på elmätaren?
Att du får högre elräkning i samband med mätarbytet kan bero på olika faktorer:
- De nya elmätarna mäter din verkliga förbrukning och du blir debiterad därefter. Beloppen på fakturan från de gamla mätarna byggde på en uppskattad förbrukning. Den uppskattade förbrukningen jämnades ut över året, så att du betalde för mindre än din faktiska förbrukning under vintern, men mer under sommaren. Du som betalar värmen själv bör titta på den uppskattade årsförbrukning. Ligger den på samma summa som tidigare kommer du betala lika mycket som tidigare, sett under året. Du kommer få högre räkningar än du är van vid under de kallaste månaderna och du kommer betala mindre än tidigare under sommarhalvåret. Se en beskrivande bild på Fortums hemsida >>
- En annan orsak kan vara att den gamla mätaren mätte fel. De gamla mätarna är mekaniska och blir då slitna med åren, vilket kan leda till att de snurrar långsammare. Då har du faktiskt tidigare betalat för mindre än din verkliga elförbrukning. Då kommer du få en totalt högre kostnad än tidigare. Läs mer här på hemsidan om olika sätt att minska din elförbrukning.
- Det är mycket ovanligt, men det kan också vara fel på den nya mätaren. Du har då rätt att mot en avgift (självkostnadspris) få mätaren kontrollerad. Visar det sig att det verkligen var fel på mätaren får du tillbaka pengarna. Läs mer på Konsumenterna Elrådgivningsbyrå >>
Om du betalar för uppvärmningen själv och värmer ditt hus/lägenhet med el kommer din förbrukning bero på hur varm/kallt det är. December 2008 och januari och februari 2009 var kallare än motsvarande månader förra året, varför du kommer få en högre energianvändning. Du kan följa medeltemperaturen månadsvis på Mälarenergis hemsida.
Byte av elleverantör - vilken är billigast?
Vilken leverantör som är billigast beror på din förbrukning och vilken typ av avtal som du är intresserad av. Du kan själv undersöka utbud och priser via Internet. Här kan du läsa mer. Med hjälp av Elpriskollen kan du jämföra priser från många elbolag utifrån din egen förbrukning.
Varför får jag två fakturor?
1996 avreglerades elmarknaden och de tidigare energibolagen delades upp i ett elhandesbolag och ett nätägarbolag. Det är från dessa två företag som du får fakturor. Nätägarbolaget finns lokalt där ditt hus är och du kan inte välja, eller välja bort, detta. Däremot har du möjlighet att välja varifrån du ska köpa elen, vilket elhandelsbolag du ska välja. Om du köper elen från samma företag (koncern) som är nätägare så kan du ofta slippa två fakturor, och båda kostnaderna kommer på samma faktura.
Läs mer på hemsidan för Konsumenternas Elrådgivningsbyrå.
Jag bor i en likadan lägenhet som min granne och jag har högre elräkning. Är det fel på elmätaren?
Det är mycket ovanligt med fel på elmätare så det beror troligen på att ni förbrukar olika mycket energi eller har olika elpris. Din granne kanske har ett mer gynnsamt elavtal?
Några orsaker till skillnader i elförbrukning kan vara att ni är flera i ditt hushåll, har andra vanor, har infravärme på balkongen eller ett extra elelement. Grannen kanske har nya vitvaror i en energisnål klass och bara lågenergilampor?
Energirådgivningen har tagit fram en tabell där du kan se dina apparaters elförbrukning och göra en beräkning av din hushållsel. Gör en beräkning av din hushållsel. Läs mer om hur du kan spara energi i ditt hushåll här.
Har jag rätt huvudsäkring?
Om säkringen är för liten går huvudsäkringen sönder när man använder mycket el och då kontaktar man vanligtvis nätägaren för att byta abonnemang till en större säkring. Det är inte ovanligt att småhus har en för stor huvudsäkring och därmed betalar onödigt hög fast avgift. Vilken säkring man behöver beror på olika saker. Ju högre elförbrukning du har desto större säkring behöver du. Om man har apparater med hög effekt, exempelvis elpanna eller bastu, kan man behöva en större säkring.
Genom att installera en effektvakt, som exempelvis kopplar bort husets elvärme när bastun och tvättmaskinen är i gång samtidigt, kan man ofta klara sig på en mindre huvudsäkring.
Man kan också se till att alla tre faser är något så när jämt belastade. Man kan kontrollera detta genom att notera effekten på alla större apparater och följa på vilken fas de ligger. Man kan också ta hjälp av en elektriker. Ska man göra några omkopplingar ska en elektriker definitivt anlitas (lag).
Nedan får du några riktvärden för val av huvudsäkring:
16 A - årlig energiförbrukning upp till 25 000 kWh/år. Samtidigt effektuttag maximalt 11 kW.
20 A - årlig energiförbrukning mellan 20 000 och 35 000 kWh/år. Samtidigt effektuttag maximalt 14 kW.
25 A - årlig energiförbrukning mellan 30 000 och 50 000 kWh/år. Samtidigt effektuttag maximalt 17 kW.
Ett tips är att testa om du klarar dig med en mindre huvudsäkring under en kall vinterperiod. Det går alltid att sätta in en mindre säkring men inte en större än det som du abonnerar på. Om du vill ändra ditt abonnemang på säkringsstorlek kontaktar du nätägaren.
Jag vill inte köpa el som är producerad med kolkraft. Vad kan jag göra?
Genom att välja el som är producerad med förnybara energikällor som vindkraft och vattenkraft, t.ex Bra Miljöval el, kan du göra en insats för miljön. Se över ditt elavtal och välj elleverantör aktivt, så kan du minska både kostnaderna och miljöbelastningen.
Hur fungerar vindkraftandelar?
Genom att köpa andelar i ett vindkraftverk kan man få miljömärkt el och samtidigt sänka sin elräkning. Vindkraftverket ägs och drivs av sina medlemmar genom en ekonomisk förening (kooperation). En del vindkraftkooperativ har startats av medlemmarna själva, andra av energibolag som då levererar den elförbrukning som överstiger vad dina andelar producerar.
Andelarna kostar normalt 5 000 – 6 000 kr styck och varje andel brukar ge andelsägaren ger rätt att köpa 1 000 kWh/år till ett lågt pris. Du väljer själv hur många andelar du vill köpa. Du kan dock inte teckna dig för fler andelar än vad som motsvarar din egen årsförbrukning. Det kan vara klokt att stanna vid 80 % av din förbrukning så det finns utrymme för effektivisering! Flyttar du kan du ta med dig andelarna.
Att köpa vindkraftsandelar har generellt varit en bra investering, varför många föreningar planerar att utöka antalet vindkraftverk. Hos många föreningar kan man göra en intresseanmälan för att ställa sig i kö. När försäljning blir aktuellt blir du kontaktad med information och villkor för köp.
Läs mer om vindkraft och vindkraftandelar i vårt faktablad om vindkraft.
Frågor om Bidrag
Vilka energibidrag finns?
För närvarande finns bidrag för att installera solvärme i permanent bebodda hus. För fastigheter som värms med direktverkande el finns möjlighet att söka bidrag för att installera ett vattenburet distributionssystem. Regeringen har också föreslagit att ROT-avdraget återinförs. Mer information om energibidrag och ROT-avdrag.
|
Energifrågor
